Första oktober och jag kämpar på med ännu lite provläsning. Juridik gäller ikväll och jag har ifrågasatt mitt kursval hundra gånger om. Varför valde jag en tillvalskurs i samhällslära när jag absolut inte ska skriva detta förbannade skitämne? Förstå min frustation, de flesta skulle faktiskt banka huvudet i väggen när det på en sida i boken finns ca. fyrahundra olika begrepp att lära sig och förstå. Vet typ en hundradel utav allt det nödvändiga och är sur på världen.

 

Skrev också engelska idag och har ingen aning om hur det gick. endera bättre än förväntat pga mitt studietrots eller sen som förväntat, pga mitt studietrots. Får se det imorgon men jag är i alla fall mentalt förberdd för ett mindre bra vitsord på min egen skala och är berdd att skriva om skiten vid nästa omtent.

Vart tog september vägen? Tyckte det var någon vecka sedan jag förundrades över att augusti var över, och plötsligt står oktober utanför dörren.. Något annat som "står utanför dörren" är engelskaprovet som är imorgon. Mina planera om att leka flitig studerande på veckoslutet gick inte precis som planerat så har en hel kurs att ta igen ikväll.

 

Har försökt läsa under dagen men jag hittar på "annat nödvändigt" att göra istället. Enbart under provveckan kan man finna det underhållande att leta upp alla läraren på Facebook och fnissa lite åt sakerna de skriver osv. Jag är inte bara tankspridd och odisciplinerad, utan också äckligt trött och hängig, så motivationen till aktivt provläsas är alltså rätt så obefintlig.

 

Idag hade vi kaffebjudning hemma hos vårt. Pappas 60 år på jorden firades, dock en månad försenat. Var en hel del släktingar på besök, från när och fjärran, vilket var kul. Förberedelserna inför tillställningar som dessa är alltid fruktansvärda, men själva kalaset eller liknande är nästan alltid roligt till slut!Roligaste var det nog ändå att träffa storasyster, det händer ju så sällan. Immi hade förstås med sig Anton, som blivit så stor och go' sedan jag sist såg honom. Idag var jag faktiskt världens coolaste moster och busade massor med A. Vet inte om han eller jag hade mer roligt, men roligt hade vi båda två i alla fall!

 

Det bästa med hösten, förutom de mysiga kvällarna med te, film och ljus, så är nog promenaderna tillsammans med världens bästa vovve. Det är precis som med ridningen, terapi för själen. Alla bekymmer försvinner när man ser världens godaste hund springa lös runt omkring dig, och se glädjen skriven över hela hans ansikte. Man känner själv hur lyckan smittas av till dig och till slut så ler du så där äckligt mycket bara på grund av att din hund är så där löjligt god.

 

Igår gjorde jag absolut ingenting, förutom att jag städade mitt rum inför söndagen. Imorgon kommer vårt hus vara fullproppat med släktingar som kommer och gratta pappa en månad efter hans egentliga födelsedag. Han fyllde ju faktiskt 60 år, vilket är okej att firas.Idag å andra sidan så ska jag tvinga mig själv att förbereda mig lite inför tisdagens prov i engelska. Förutom det så ska jag se på film och äta chips med en massa dipp. Ja, ni ser ju att jag har ett tight schema för dagen! Höhö.

 

Idag är jag ledig från skolan, ska bara svänga in dit ett varv för att få ut psykologiprovet. Hoppas verkligen att provet gick så bra som det verkade gå, är till och med lite nervös, hehe.

 

Förstå min lycka när jag såg att det stod 10- på provet. Sist jag skrev ett lika bra vitsord var nog i lågstadiet! Idag bryr jag mig inte heller om att det är tabu i vårt samhälle att vara nöjd med sig själv och det man gjort. Jag har tusan kämpat hela jäkla perioden för att klara mig bra i kursen - och se hur långt det tog mig. Jag är så glad och stolt över mig själv.

 

Jag tycker inte om att blogga från telefonen, eftersom blogg.se appen är så otroligt dålig vid användningen av android, utan jag låter hellre bli.. De senaste dagarna har jag ändå inte haft tid för att sätta mig bakom dataskärmen så telefonen har fått lov att duga, vilket gäller idag också.Ett kort inlägg kan jag väl i alla fall slänga in och berätta att gårdagens samhällsläraprov gick bättre än vad jag vågat hoppas och dagens provskrivning i psykologi gick bättre än förväntat. Som jag nämnde igår så var jag ovanligt lugn inför provet och jag gissar att det helt enkelt var mitt undermedvetna som sade att jag inte hade något att oroa mig över. Vi vet nog alltid mer än vad vi vi tror oss veta, när det kommer till prov!

 

Valde att trotsa min vanliga "läsa-allt-vad-du-orkar-dagen-före-provet" taktik och begav mig genast efter skolan (och samhällsläraprovet..) tillsammans med Mathias till Helsingfors. Jag behövde verkligen en nollställare tillsammans med älskling och jag känner mig mer lugn inför provet än vanligt, även fast jag är något mindre förberedd. Mathias är bra på att få mig på andra tankar och he la den här dagen har vi bara pratat och pratat. Dagar som denna får mig att inse ännu mer varför jag blev kär i honom för två och ett halft år sedan..

Har varit riktigt nedstämd hela kvällen.. Provläsningen har knappt gått framåt och jag har massor med ämnen kvar att gå igenom för att vara förberedd inför provet. Kommer antagligen skippa någon lektion i skolan imorgon för att läsa på samhällsläran i stället, antagligen början på en ond cirkel, men nåväl. Klockan visar redan sovdags och jag är trött och har ont i hela kroppen. På en millisekund kände jag mig flunssig och seg så jag har knaprat piller som ska skjuta upp möjliga influensor, så jag nu för guds skull får lida igenom provveckan utan ytterligare krämpor.

 

För fri från krämpor är jag inte. Idag är det tredje dagen i rad jag är tvungen att äta triangelmärkt muskelrelaxerande medicin för att ens kunna fundera på att somna. Efter en stund knockar ju skiten ut mig och ser även till att jag inte heller vaknar på morgonen - vilket resulterade i att jag försenade både mig och Anna till skolan idag..Idag har jag en nervpåfrestande dag. Vet inte alls vad som gick snett på eftermiddagen som fick mig in på såna här spår, känner mig nedstämd eller rent av känslolös. Just nu känner jag typ ingenting, jag är helt tafatt och det gör mig i sin tur ångestfylld och stressad. Att inte känna något över huvud taget får mig att känna en massa negativa känslor.. Nä, ska sluta flumma nu, det är verkligen en konstig kväll ikväll.

Siro kom efter mig från skolan kl. 9 då jag hade håltimme. Körde till Pojo och snurrade runt på olika vägar. Gick verkligt bra den här gången, inga pinsamma kärringstop över huvud taget och jag klarade mig igenom vägarbetet som pågicks mitt i ingenstans. Idag var det riktigt kul att köra och jag är stolt över mig själv, för en gångs skull!

 

 

Tog lite veckoslut även på bloggen. Har laddat upp inför de kommande två veckorna som kommer vara fulla med prov och provläsning, så valde att också lämna datorn åt sidan! Både fredag och lördag gick åt till att göra ingenting. Har haft kvalitetstid med Mathias och bara varit för oss själva, spelat lite GPA V och kollat på tv.

 

Idag å andra sidan så var jag, Anna och Sara efter Annas första, egna bil! Vi åkte upp med Annas föräldrar till Vanda och så körde Sara hem oss i den nya bilen. Vi fyllde också på våra matlager, för en roadtrip utan fetmat är inte en roatrip, sådeså!

 

Var ut på en timmes promenad i höstmörkret med Anna & Charley. Det är så otroligt skönt att Anna bor så nära mig nu, det är oftast bara att ringa ett samtal och så har du en promenadkompis!

 

Tänkte blogga och berätta om min dag osv men den har och kommer fortätta gå ut på samma sätt som alla andra dagar den här veckan; skola, sömn, skolarbete, mat och sömn. Det är sjukt ointressant och tråkigt att blogga när det inte händer något alls, vilket det inte gör just nu. Bara skola, skola, skola..

 

En sak jag måste nämna här är att jag just nu har en stooor skål med mina favorit-flingor framför mig. De är så äckligt goda så jag dör alltid lite inombords när jag ser ett paket i skåpet eller går förbi dem i butiken. Nu skulle jag egentligen fota nån snofsig bild på min fina skål med massa godheter, men min kamera är hos Mathias.

 

 

Google is your friend, heter det, och där får ni i alla fall se paketet på världens godaste gottis! Gillar att jag dedikerat ett helt inlägg åt lite flingor, helt klar något matälskaren Marie skulle göra!

Jag borde studera flitigt inför proveckan men istället har jag luggit som klistrad vid datorn och kollat på avsnitt av "The Dog Whisperer". Jag godkänner kanske inte alltid Cesar Millans metoder, även fast jag tycker han i de flesta fall är ett geni. Jag vet många som "tycker att han använder för mycket våld" - ibland tror jag att vi glömmer att hundar är hundar och att det finns stor skillnad på rent våld och korrekta, väldefinierade korrigeringar. Jag tycker att man lär sig mycket av att se och verkligen försöka lära sig utifrån hans tv-show, även fast man själv inte ska försöka på samma saker helt utan lite vett i bakhuvudet..

 

Klarade av min första körlektion, även om jag är lite smårädd ännu en timme efter, haha! Blev så arg på Siro som tvingade mig köra i stan på alla småvägar genast från start, att jag ännutill var tvungen att öva på att backa, parkera OCH backstarta gjorde mig lite småbitter.. Nå, jag är ännu vid liv och det hela gick nog bättre än jag vågade tro, så jag kommer nog förlåta Siro trots allt. Att köra bil är förresten inte alls kul, var livrädd hela tiden - speciellt när småbarn tror att dom äger alla småvägar och att de kan kuta på hur som helst..

 

Som vanligt prioriterade jag 170 timmar sömn efter studiebesöket framför alla skolarbeten som skulle göras. Så nu har jag under de senaste två timmarna stressat sönder och gjort fyra stycker skolarbeten i olika ämnen. Om skolan kommer fortsätta i den här fast-forward takten som den gjort den här perioden så kommer jag gå i bitar innan jullovet! Har inte haft tid med något annat med skola, skolarbeten, sömn och mat de senaste veckorna - börjar bli arg, vill ut till stallet och bara vara en hel dag men jag hittar inte tiden..

 

På tal om kex och socker så ska jag imorgon och köra för första gången med bilskolan. Har lite ångest nu redan och vill bara gräva ner mig i en grop. Var ut och köra en gång med pappa för ca. en vecka sedan och fy tusan vad jag suger på att backa, haha. Skäms ögonen ur mig eftersom jag alltid retat mamma och hennes kunskaper när det kommer till det, och nu är jag ännu mer hopplös. Har inte alls lust att ens skaffa körkort om jag inte kan bemästra backningen, vill ju vara lika duktig som min bror eller Mathias!

 

Jag överlevde studiebesöket och det hela var inte lika tråkigt som jag förväntade. Vi fick följa med i förhandlingarna i två olika fall, eller egentligen tre men i det tredje valde vi att utgå själva trots att domstolarna är officiella. I alla fall var dagen mer lyckad än vad man kunnat föreställa sig och imorgon har jag sovmorgon, så jag kan inte klaga!